camillaworld

Idag gick färden till Björkeberga. Vi skulle spendera dagen med hela familjen Olsson samlad. Först hämtade vi upp mamma i Viken. Vi anlände vid slutstationen ungefär samtidigt som Carro och Fredda, skiljde några sekunder. Pappa blev frustrerad över att vi kom för tidigt för att han inte hade hunnit byta om. När alla katter var utsläppta från reseburarna och de två äldre farbröderna hade hunnit undan bjöds det på kaffe, muffins, bullar och paj. Som alltid under familjedagar blir man proppmätt. Efter fikat spelades det UNO. Det gick bra för jag vann, vilket är väldigt sällsynt. När en spelomgång avklarats var det dags att börja med maten. Mamma hade förberett en stek, som hon hade med sig. Pappa stod för potatis och grönsaker. Medan maten stod på spisen/i ugnen försökte vissa lösa mammas MP3-problem och andra satte sig i fotöljen och läste. Givetvis tittades det lite på kort också. Alltid kul att titta igenom de nya korten, som tillkommit sedan man sist var där. Vilket var väldigt många eftersom vi ej har varit ute hos pappa  på evigheters evigheter. Måste säga att han har fått det väldigt fint därhemma.

När maten intagits och alla var mätta och glada var Alex sugen på en rematch i UNO. Sagt och gjort så spelades det en omgång till. Till min stora fasa hade Fredda och Carro bytt plats så att jag hamnade bredvid Carro. Det går aldrig bra för mig att sitta bredvid henne i kortspel. Vet inte varför egentligen. För hon är inte speciellt elak, men det går bara dåligt när hon sitter där. Hon har väl bara sådant flyt så den som kommer efter hamnar i skuggan av det... Eller jag vet inte. Men det gick inte så fruktansvärt dåligt som det brukar göra i alla fall.

Sedan var det dags för hemfärd. En dag går alldeles för fort. Speciellt när man är med familjen och stormtrivs. Vi stannade till och släppte av mamma på Skolgatan. Sedan blev det Statoil i Viken. Alex kollade lufttrycket i däcken samt köpte spolarvätska, som har varit slut ett tag nu. På vägen in mot stan var det mörka moln på himlen och det regnade. Men vad gjorde det? Vi satt ju i en varm bil på väg hem till Maggan. Såg en fin regnbåge också.


Helmut var en trött kisse och gäspade stort (här precis i början av gäspen)


Mattes älskling Quassi hade gömt sig inne i Husses sovrum

Actionkort under spelets gång:







Katter:

Det viktigaste man har placerar man på bordet


Cornelius är hungrig...


... och har smutsiga fötter


Quasimodo har hittat ut från sitt gömställe


Ett avslutande foto av den vackra regnbågen


På återseende!